Comprehensive Performance Analysis Model for Language Proficiency Evaluation

PERFORMANSANALYS- EN MODELL F R BED MNING AV SPR KF RM GAN UR ETT HELHETSPERSPEKTIV Iveta Zakarauskaite Jacquemot

BEDMNING Enligt forskare: Man ska inte bed ma isolerade delar av spr ket-t.ex. mekaniska arbetsuppgifter i l romedel s ger inte mycket om vare sig f rst elsen eller elevens egen spr kanv ndning. Det viktigaste i spr ket ska g ras bed mbart och inte det enkelt m tbara till det viktigaste (Olofsson & Sj kvist). Man ska bed ma spr kf rm gan ur helhetsperspektiv vilket kr ver analys av elevens text. En utm rkt modell f r att analysera elevernas egen produktion (texter) r modellen som heter Performansanalys.

PERFORMANSANALYS- BESKRIVNING AV MODELLEN I st llet f r att fokusera p elevernas spr kfel analyserar man hur eleverna beh rskar olika spr kstrukturer. L raren f r information om helhetsbild av elevens spr kliga kompetensen. Man f r information om var eleverna befinner sig i sin spr kutveckling. Det blir en gon ppnare - fokus flyttas fr n elevernas spr kfel till att se vad de kan. Modellen g r att till mpas p alla texter fr n f rskolan till vuxenutbildning.

PERFORMANSANALYS- 6 STEG F r att f en helhetsbild av elevens spr kf rm ga ska man analysera texten utifr n f ljande punkter: 1.Kommunikativ kvalitet ( versikt) Har eleven l st uppgiften och uppn r texten sitt syfte? r texten begriplig? r texten anpassad till mottagare?

PERFORMANSANALYS- 6 STEG 2. Inneh llslig kvalitet (begriplighet, struktur och sv righetsgrad) Finns det en tydlig struktur och en r d tr d i texten? Presenteras personer och h ndelsen p ett begripligt s tt? Hur utvecklat r inneh llet? Vilken r kognitivniv ?

PERFORMANSANALYS- 6 STEG 3. Spr klig kvalitet (analys) -Ordf rr d (Hur utvecklat r ordf rr det?) Fraser: Nominala fraser- r de utbyggda? (Ex: den listiga myran som bodde under tr det) -Anv nds genus, best mdhet och kongruens korrekt? Verbfraser- kan eleven b ja verb, anv nda hj lpverb, partikelverb, anv nda olika tempus -Meningsbyggnad (Anv nder eleven enkla huvudsatser eller huvudsatser och bisatser? Klarar eleven ordf ljden?) VIKTIGT: Hur f rh ller sig den spr kliga komplexiteten i relation till korrektheten?

PERFORMANSANALYS- 6 STEG 4. Skrivregler Anv nder eleven styckeindelning och interpunktion? Beh rskar eleven stavning? 5. Kommunikationsstragier Vilka kommunikationsstragier anv nder eleven sig av? r han risktagare eller riskundvikare?

PERFORMANSANALYS- 6 STEG 6. Underlag f r samtal (sammanv vd bed mning av elevens prestation) Vad r positivt med texten, dvs vilka f rtj nster har texten? Det r viktigt att f rst lyfta fram vad som r bra, vad som eleven kan. Vad st r n rmast i tur att utveckla? Fokus p de strukturer som r aktuella f r eleven att arbeta vidare utifr n var eleven befinner sig i sin spr kutveckling.

PERFORMANSANALYS I PRAKTIKEN Elevens bakgrund k 9 Mer n 5 r i Sverige Uppgift Att ber tta om sin favoritfilm

ELEVTEXT Filmen ber ttar om ett land USA som finns 12 distrikts eller kommunen plus huvudstad (Panem). De flesta r fattiga men inte i huvudstad d r sitter presidenten, han efter ett l ngt krig b rjade med (The hunger games) f r att terroriserad befolkning i alla andra distrikter, han t nker att med r dsla kan man kontrollera m nniskor. Ok, varje r firas en ny Hunger games t vling alla barn fr n till och med 12 ring r inblandad man v ljer bara 2 personer per distrikt, m ste f rklara hunger games e inte en v nlig t vling d r om man vinner du lever om du f rlorar du d r! S alla distrikts skickar 2 personer till t vlingen inte huvudstad s klart d r alla m nniskor tittar p t vling som vi just nu tittar p idol typ! Gl mde s ga det r serie delad i 3 filmar. The hunger games r f rst. N r det var dags att v lja vem ska skickas till the hunger games i distrikt 12 v ljer man en liten 12 ring flicka Primrose Everdeen och Peeta Mellark (16 r). D h nder att Kattniss Everdeen (16 r, syskon av Primrose) vill hoppa in som frivilligt till sj lva t vlingen, eftersom hon t nker att det r or ttvis att skicka en liten flicka till en t vling som man kan d och d r b rjar hela ber ttelsen eftersom Kattniss och Peeta blir involverad i en situation som vi t nker aldrig skulle h nda nuf rtiden med barn. Ok d historien b rjar Kattniss hon e stark hon blir hj lte som flera vill r dda henne, kan inte ber tta mer tyv rr . Tycker att det r en sp nnande filmen som v ljer mnen som hunger, krig, stridigheter, k rlek och hopp.

1. KOMMUNIKATIV KVALITET Har eleven l st uppgiften och fyller texten sitt syfte? Eleven terger handlingen av sin favoritfilm. Eleven motiverar sitt val. Texten uppfyller uppgiftens krav.

R TEXTEN ANPASSAD TILL MOTTAGARE OCH SITUATION? Texten uppfyller krav f r tergivande text d ber ttelsen angagerar l saren. Eleven v nder sig till l saren som r en v n, snarare n en l rare: kan inte ber tta mer tyv rr :) Det f rekommer formuleringar som k nnetecknar talspr ket: ok, typ, tycker att det r, gl mde s ga, m ste f rklara, hon e stark och som r opassande att anv nda i skoltexter.

R TEXTEN BEGRIPLIG? Texten r i h g grad begriplig. Men det r f rvirande med l nga meningar som saknar konjunktioner, konnektorer och/eller interpunktion.

2. INNEHLLSLIG KVALITET Finns det en inneh llslig struktur? Det finns en struktur som g ller f r terber ttande text: inledning, handling och avslutning. Dock finns det ett tankehopp som eleven styckemarkerar: gl mde s ga

P VILKA KOGNITIVA NIVER RR SIG TEXTEN? Texten r p ganska h g kognitiv niv d eleven f rs ker g ra texten levande genom att reflektera och utg fr n egna erfarenheter: d r alla m nniskor tittar p t vling som vi just nu tittar p idol typ! Hur utvecklat r inneh llet? Inneh llet r i h g grad utvecklat: eleven inte enbart terger h ndelser utan ocks huvudpersonernas tankar: han t nker att med r dsla kan man kontrollera m nniskor . eftersom hon t nker att det r or ttvis att skicka en liten flicka till en t vling som man kan d . Eleven reflekterar och g r kopplingar mellan det fiktiva och realiteten: och Peeta blir involverad i en situation som vi t nker aldrig skulle h nda nuf rtiden med barn .

3.SPRKLIG KVALITET Ordf rr det R cker v l f r att terge h ndelser samt att reflektera och g ra j mf relser. Fraser Gott om utbyggda nominalfraser: en liten 12 ring flicka Primrose Everdeen, en t vling som man kan d , en situation som vi t nker aldrig skulle h nda nuf rtiden med barn.

FRASER genus fungerar bra (filmen, ett land) os kerhet n r det g ller best mda/obest mda former och plural ndelser: 12 distrikts eller kommunen, alla distrikter, det r serie delad i 3 filmar, en sp nnande filmen kongruens fungerar f r det mesta men inte alltid: Katniss och Peeta blir involverad i en situation , Katniss vill hoppa in som frivilligt , alla barn r iblandad, det r or tvis

FRASER Ber ttar i nutiden med korrekta verbformer N r nutiden m ste kombineras med d tiden blir det f r komplicerat: N r det var dags att v lja vem ska skickas till the hunger games i distrikt 12 v ljer man en liten 12 ring flicka. Efter de modala hj lpverben anv nds infinitiv helt korrekt: m ste f rklara, kan d , skulle h nda, vill r dda, kan inte ber tta, f r ha, kan vara, ska skickas Verb i perfektform f rekommer inte

MENINGSBYGGNAD Det finns flera bisatser i texten, ven l nga p flera niv er: m ste f rklara hunger games e inte en v nlig t vling d r om man vinner du lever om du f rlorar du d r! Ordf ljden i huvudsatser fungerar bra (och d r b rjar hela ber ttelsen) men ibland blir det fel (Ok d historien b rjar). Ofta fel ordf ljd i bisatserna: De flesta r fattiga men inte i huvudstad d r sitter president m ste f rklara hunger games r inte en v nlig t vling

4. SKRIVREGLER I vilken grad beh rskar eleven styckeindelning och interpunktion? Eleven g r en styckeindelning vilket underl ttar l sningen Huvudsatser r ibland f r l nga och/eller saknar konjunktioner. Interpunktion fungerar inte alltid: Ok d historien b rjar Kattniss hon e stark hon blir hj lte som flera vill r dda henne I vilken grad beh rskar eleven stavning? Stavningen r i stort sett korrekt med undantag f r 12 ring flicka, tre filmar

5. KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER Vilka kommunikationsstrategier anv nder eleven? Eleven vill engagera l saren och dra den in i ber ttelsen : om man vinner du lever om du f rlorar du d r! Eleven r inte r dd f r komplexa tankeg ngar, han r risktagare som satsar mer p att skapa sp nning i sin text n att bry sig f r mycket om grammatiska- och interpunktionsregler.

6. UNDERLAG FR SAMTAL Vilka f rtj nster har texten? Det r positivt att eleven v gar g in i handlingen och inte r dds av komplexa meningar. Det stora antalet bisatser tyder p komplexitet. Eleven r inte r dd att utmana sig sj lv spr kligt, ven om han inte klarar av att f korrekt ordf ljd. Det r ocks positivt att eleven inte enbart terger handlingen (sammanfattar) utan ocks visar f rm gan att skriva en text som kr ver reflektion.

VAD STR NRMAST I TUR ATT UTVECKLA? Medvetenhet om hur man binder meningar genom att anv nda konjunktioner och men och konnektorer att som osv. samt interpunktion (att skilja huvudsatser med kommatecken). Att skilja skolspr k fr n vardagsspr k Ordf ljd, best mdhet och kongruens samt tempussystem.

REFLEKTION Performansanalys r ett fantastiskt verktyg som kan anv ndas f r att kartl gga var eleven befinner sig i sin spr kkunskapsutveckling. L raren f r insikt om elevens styrkor och svagheter . L raren kan ge eleven en formativ bed mning som inte tynger ner eleven utan lyfter upp honom / henne eftersom man ber mmer vad eleven kan. Forskare (t.ex. Lundahl, Sj qvist) efterstryker att formativ bed mning har syfte att stimulera eleven i sitt l rande s att han f rb ttrar sina prestationer.

REFLEKTION Performansanalys r bed mningen som belyser elevens starka sidor och d rf r r det en positiv kraft som b de stimulerar l randet och kar tilltro till sin egen f rm ga. Eleverna v gar anv nda spr ket, v gar prova sig fram, blir inte r dda om de g r fel. Genom att anv nda performansanalys som bed mningsmoddelen kan l raren ge eleven den st tning som eleven r i behov av. Samtidigt r det ocks en redskap f r l raren att utveckla sin undervisning, och att utforma den enligt elevernas behov

KRITIK MOT PERFORMANSANALYS Tidskr vande!

MOTARGUMENT Forskare menar att det g r snabbt att l ra sig tekniken och d har man skaffat sig ett ov rderlig instrument f r spr kbed mning. Performansanalys utvecklar en r ntgenblick och en lyh rdhet hos l raren vilket g r det l ttare att uppt cka kvaliteter i spr ket som inte direkt syns.

TACK!