Physical Activity for Mental Health: Prevention and Treatment

fysisk aktivitet som prevention och behandling n.w
1 / 31
Embed
Share

Explore the importance of physical activity in preventing and treating mental health conditions like depression and anxiety in adults. This educational material by Raija Lenn, a physiotherapist and docent, focuses on the benefits of physical activity on mental well-being, highlighting the connection between physical and mental health. Discover how increased physical activity can reduce the risk of comorbidities in individuals with mental health issues, emphasizing the positive effects of exercise on overall health.

  • Physical activity
  • Mental health
  • Prevention
  • Treatment
  • Raija Lenn

Uploaded on | 1 Views


Download Presentation

Please find below an Image/Link to download the presentation.

The content on the website is provided AS IS for your information and personal use only. It may not be sold, licensed, or shared on other websites without obtaining consent from the author. If you encounter any issues during the download, it is possible that the publisher has removed the file from their server.

You are allowed to download the files provided on this website for personal or commercial use, subject to the condition that they are used lawfully. All files are the property of their respective owners.

The content on the website is provided AS IS for your information and personal use only. It may not be sold, licensed, or shared on other websites without obtaining consent from the author.

E N D

Presentation Transcript


  1. Fysisk aktivitet som prevention och behandling av psykisk oh lsa med fokus p depression och ngest hos vuxna Utbildningsmaterial till h lso- och sjukv rdspersonal Stockholm 2021 Raija Lenn Fysioterapeut, docent

  2. Struktur - Psykisk oh lsa - Fysisk aktivitet - Fysisk aktivitet som prevention och behandling av depression - Fysisk aktivitet som prevention och behandling av ngest - Sammanfattning om fysisk aktivitet vid psykisk oh lsa 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  3. Psykisk ohlsa - Ut kad psykisk oh lsa r en stor utmaning f r samh llet och h lso- och sjukv rden - Det har visat sig ocks att olika kriser i samh llet som p g ende pandemi kar ytterligare psykisk oh lsa - Personer med psykisk oh lsa l per st rre risk att drabbas av fysisk oh lsa och d r i genomsnitt 15 till 20 r tidigare n andra 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  4. Fysisk aktivitet (FA) och somatisk samsjuklighet Inaktivitetsniv n r s rskilt stor hos personer med psykisk oh lsa (Correll et al. 2017; Beck & Alford 2009) Detta leder till somatisk samsjuklighet som vervikt/fetma, typ 2- diabetes, hj rt-k rlsjukdom Fysisk aktivitet minskar risken till samsjuklighet vid psykisk oh lsa (Scott et al. 2007, Herring et al. 2012) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  5. Mnniskan r skapad fr att vara i r relse Stillasittande r inte fysiologiskt normalt tillst nd En viss m ngd fysisk aktivitet kr vs f r normala fysiologiska funktioner Ytterligare fysisk aktivitet/fysisk tr ning ger h lsovinster och behandlingseffekter 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  6. Vad hnder nr du r fysiskt aktiv 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  7. Hur definieras fysisk aktivitet och tr ning? Fysisk aktivitet Fysisk tr ning Alla kroppsr relser som kar Planerad, strukturerad och energif rbrukningen ut ver repetitiv fysisk aktivitet som den energif rbrukning vi har har som m l att f rb ttra i vila (promenader, fysisk kapacitet och h lsa hush llsarbete, fysisk kallas fysisk tr ning tr ning) r fysisk aktivitet 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  8. Generella rd om fysisk aktivitet fr h lsa 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  9. Globala rekommendationer av FA fr vuxna Pulsh jande (aerob) FA 150 till 300 min i vecka p m ttlig intensitet Alternativt 75 till 150 min i veckan p h g intensitet Muskelst rkande FA 2 ggr i veckan med stora muskelgrupper 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  10. Pulshjande FA intensitet M ttlig intensitet - pratv nlig takt - 12-13 enl. Bors RPE-skala - 60 -74 % maxpuls - 40-59 % max VO2R H g intensitet Markant kning av puls och andh mtning 14-17 enligt Borg-RPE-skalan 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  11. BORG RPE M ttlig intensitet 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  12. Depression - I Sverige drabbas cirka 20 % av befolkningen av depression n gon g ng i livet - Risken f r recidiv r 50 % - Depression r den vanligaste diagnosen vid l ngvarig sjukskrivning - Depression r den st rsta enskilda orsaken i v stv rlden till sj lvmord 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  13. Depression Minst 5 symtom (inkl. en av de f rsta) under tv veckor 1. Nedst mdhet under st rre delen av dagen flesta dagar 2. Klart minskat intresse f r, eller gl dje av, de flesta aktiviteter 3. Betydande viktned-/uppg ng eller minskad/ kad aptit 4. S mnst rning (f r lite eller f r mycket s mn) 5. Psykomotorisk agitation eller h mning 6. Svaghetsk nsla eller brist p energi 7. K nsla av v rdel shet och/eller verdrivna skuldk nslor 8. Minskad tanke- och koncentrationsf rm ga eller obeslutsamhet 9. terkommande tankar p d den eller sj lvmordstankar 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  14. Fysisk aktivitet - depression Stark evidens f r att FA p minst m ttlig intensitet lindrar symtom i liknande grad som antidepressiva l kemedel eller psykoterapi vid mild till m ttlig depression (EPA guidance on physical activity as a treatment for severe mental illness: a meta-review of the evidence and Position Statement from the European Psychiatric Association (EPA), supported by the International Organization of Physical Therapists in Mental Health 2018) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  15. Prevention av depression med FA Stark evidens f r att regelbunden fysisk aktivitet/tr ning f rebygger depression (Schuch FB et al. 2018, Gianfredi V et al.2020) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  16. FA vid mild till mttlig depression Pulsh jande (aerob) aktivitet som g ng, l pning, cykling, dans gymnastik fr n m ttlig till h g intensitet Kombination av pulsh jande och muskelst rkande FA (Josefsson et al. Metaanalys 2014, Hallgren et al. 2015, Helgadottir et al 2015) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  17. Akuta effekter av FA Direkt efter ett 30 min pass p en cykelergometer ses en minskad deprimerad sinnesst mning Effekten r oberoende av tr ningsintensiteten (l g, m ttlig eller h g) (Meyer et al. 2016) RAIJ A LENN 2021 2021-09-10

  18. Effekter av FA - hur ofta och lnge? Stora antidepressiva f rb ttringar efter 3 tr ningspass/vecka i minst 5 till 8 veckor nnu st rre effekter f r varaktigheter p 9 till 12 veckor (Cooney et al., Cochrane 2013, Stanton et al. 2014) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  19. Svr depression FA Betydlig evidens f r effekter av fysisk aktivitet under professionell ledning FA minskar samsjuklighet och f rb ttrar livskvalitet Fysisk aktivitet b r s ledes ske parallellt med vrig behandling (EPA guidance on physical activity as a treatment for severe mental illness 2018) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  20. Verkningsmekanismer av FA vid depression P verkar positivt p neurotransmission av dopamin, noradrenalin, serotonin och endorfiner kar blodf rs rjning i hj rnan Normaliserar kortisolhalter som inneb r kad motst ndskraft mot stress F rb ttrar s mn, kondition, sj lvk nsla och sj lvf rtroende (Acher T, Josefsson T, Lindwall M 2014, Pedersen PK 2019, Kandola A et al. 2019, Zhao JL et al. 2020, Andersson E et al, FYSS 2021) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  21. ngest Inom omr det finns behov f r flera kliniska studier av god kvalitet och l ngsiktiga uppf ljningsstudier samt metaanalyser 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  22. Frebygga ngest Relativt stark evidens f r att FA reducerar risken f r att utveckla ngestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och tv ngssyndrom (Stubbs et al. 2017, Kandola et al. 2018, McDowell et al. 2018, Powell et al. 2018, Hallgren et al. 2019, WHO 2019) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  23. Behandling av olika ngestsyndrom Regelbunden pulsh jande FA eller kombination av pulsh jande och muskelst rkande FA kan minska ngestsymptomen (Hovland et al. 2013, Harring et al. 2019) Flera studier har visat positiva effekter av kombinationen av FA med KBT eller l kemedelsbehandling (Gaudlitz et al. 2015, Hovland et al. 2015, Jacquart et al. 2017, McEntee et al. 2017, Bushoff et al. 2018) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  24. Fysisk aktivitet vid ngest Individ anpassad pulsh jande FA med m ttlig h g intensitet som avg rs av medicinsk personal Enligt allm nna rekommendationer ven muskelst rkande FA (bristf llig evidens) Upplever personen kad ngest skall intensiteten minskas 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  25. Verkningsmekanismer av FA vid ngest kar brain-derived neurotrophic factor (BDNF) som bidrar till nybildning av hj rnceller framf r allt i hypocampus och minskar inl rd r dsla Normaliserar kortisolhalter inneb rande kad motst ndskraft mot stress F rb ttrar kognitiv funktion som bidrar till minskning av ngest F rb ttrar sj lvk nsla, sj lvf rtroende och den egna tilltron att bem stra utmanande situationer (self-efficiency) (Maass A et al. 2015, Kandola A et al. 2018, Kandola A et al. 2020, Hovland A, FYSS 2021) 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  26. Kort sammanfattning om fysisk aktivitet vid psykisk oh lsa 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  27. Psykisk ohlsa fysisk aktivitet Fysisk aktivitet r en verksam medicin i prevention och behandling av psykisk oh lsa Att vara fysiskt aktiv kan f rhindra terfall i psykisk oh lsa och har enbart positiva biverkningar 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  28. Principer fr fysisk aktivitet vid psykisk oh lsa Viktigt med st d att komma ig ng Lite r relse r b ttre n ingenting Utg ngspunkt fr n personens intresse, aktivitetsniv och hur det k nns i kroppen Fysisk aktivitet skall kas successivt i tid och intensitet f r att komma till minst m ttlig intensitet Viktigt med terh mtning f r att aktivera lugn-och-ro-system 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  29. Tips fr lsning FYSS 2021, Yrkesf reningar f r Fysisk Aktivitet (YFA). L kartidningen F rlag AB, 2021 http://www.fyss.se 2.9 Depression 2.35 ngestsymtom och ngestsyndrom 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  30. Kunskapsstd till personer med psykisk oh lsa avseende fysisk aktivitet Kan best llas eller laddas ner genom www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor 2021-09-10 RAIJ A LENN 2021

  31. Raija Lenn Projektledare, docent raija.lenne@corleadershipacademy.com www.fysioterapeuterna.se www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor

More Related Content