Guidelines for Designing Person-Centered Care Pathway Schemas

Slide Note
Embed
Share

This document provides a template and writing instructions for creating schemas for person-centered and integrated care pathways. It offers insights on visualizing the steps of a care pathway and emphasizes clear communication in the design process. Contact details are included for further guidance. The content spans an introduction to schema design, considerations for implementation, use of symbols and colors, time indications, and exemplars of linear and circular care pathways. The goal is to simplify complex information for easy comprehension by all stakeholders involved in the care process.


Uploaded on Apr 06, 2024 | 4 Views


Guidelines for Designing Person-Centered Care Pathway Schemas

PowerPoint presentation about 'Guidelines for Designing Person-Centered Care Pathway Schemas'. This presentation describes the topic on This document provides a template and writing instructions for creating schemas for person-centered and integrated care pathways. It offers insights on visualizing the steps of a care pathway and emphasizes clear communication in the design process. Contact details are included for further guidance. The content spans an introduction to schema design, considerations for implementation, use of symbols and colors, time indications, and exemplars of linear and circular care pathways. The goal is to simplify complex information for easy comprehension by all stakeholders involved in the care process.. Download this presentation absolutely free.

Presentation Transcript


  1. Mall och skrivinstruktion f r fl desschema i personcentrerade och sammanh llna v rdf rlopp

  2. Om mall och skrivinstruktion fr fl desscheman Detta dokument r ett st d i framtagande av fl desscheman f r personcentrerade och sammanh llna v rdf rlopp. Dokumentet beskriver hur tg rderna i ett v rdf rlopp kan visualiseras i ett versiktligt fl desschema. Vid fr gor om utformning av fl desscheman, kontakta kunskapsstyrning-vard@skr.se Dokumentets inneh ll Del 1. Introduktion till fl desscheman Del 2. Att t nka p vid utformning Del 3. Symboler och f rgval i fl desscheman Del 4. Tidsangivelser i fl desscheman Del 5. Exempel p linj ra och cirkul ra v rdf rlopp

  3. Del 1. Introduktion till fldesscheman Fl desschemat ger en grafisk versikt av de tg rder som ing r i v rdf rloppet Fl desschemats ska ge en visuell versikt av de tg rder som v rdf rloppet omfattar och som beskrivs i tg rdsbeskrivningen. Fl det r inte t nkt att vara ett frist ende dokument utan r t nkt att l sas tillsammans med tg rdsbeskrivningen f r att f en uppfattning om vad som ing r i v rdf rloppet. F r att fl desschemat ska vara enkelt att ta till sig ska processen beskrivas tydligt och enkelt. F renklingar r n dv ndiga f r att den ovane l saren ska kunna ta till sig inneh llet och f rst hur tg rderna h nger ihop. Utformning av fl desschemat b r p b rjas tidigt i arbetsprocessen och kan med f rdel ses som ett verktyg vid framtagande av v rdf rloppet. Skisser av fl desschemat kan anv ndas som underlag f r diskussioner i arbetsgruppen om vilka tg rder och vilken patientgrupp som ska omfattas av v rdf rloppet. Utg fr n v rdf rloppets m ls ttningar och b rja med vergripande delar som exempelvis utredning av h lsotillst ndet, diagnoss ttning, behandling och uppf ljning. Fl desschemat och tg rdsbeskrivningen r t nkta att l sas tillsammans Exempel p fl desschema och tg rdsbeskrivning fr n H ftledsartros prim rv rd.

  4. Del 1. Introduktion till fldesscheman Ett v rdf rlopp innefattar ofta flera delar av en v rdkedja (1/2) Se nedan f r schematisk illustration av ett vertikalt fl desschema. I exemplet har tg rderna grupperats utifr n utredning, behandling och uppf ljning. Fl det i exemplet har fyra utg ngar. Ing ng Utredning Behandling Uppf ljning Utg ng

  5. Del 1. Introduktion till fldesscheman Ett v rdf rlopp innefattar ofta flera delar av en v rdkedja (2/2) Se nedan f r schematisk illustration av ett cirkul rt fl desschema. I exemplet har tg rder grupperats utifr n att rlig uppf ljning genomf rs. Fl det i exemplet har tv utg ngar. Ing ng rlig uppf ljning Utg ng

  6. Del 2. Att tnka p vid utformning Tips och trix vid utformning av fl desscheman Se till att pilarna hakar i tg rdsblocken genom att koppla pilarna till sm punkter som framtr der mitt p sidorna av tg rdsblocken Se till att bokst ver i rubriker st mmer verens och att varje block motsvaras av en ruta i tg rdsbeskrivningen med samma bokstav Undvik i m jligaste m n att pilar korsar varandra Se till att ing ng och utg ng i Wordmallen st mmer verens med ing ng och utg ng i fl desschemat Undvik f r mycket text i fl desschemat, h nvisa ist llet till tg rdsbeskrivningen eller till l ptext Vid vertikala fl den, s kerst ll att inga loopar finns i fl desschemat d r patienter kan snurra f r evigt Undvik att skapa on digt komplexa fl desscheman. N r ni ska koppla samman tg rdsblock som inte ligger i linje med varandra, anv nd brutna pilar Fl desschemat kan ha flera utg ngar och vissa kan ligga tidigt (t.ex. efter en initial bed mning). Utg ngen ska i s fall f reg s av ett beslut (beslutsromb)

  7. Del 3. Symboler och frgval i fldesscheman Grundl ggande symboler i fl desscheman Symbolerna nedan anv nds f r att markera de tg rder som beskrivs i tg rdsbeskrivningen. Varje tg rd sammanfattas i en k rnfull rubrik. Denna rubrik b r vara identisk med motsvarande rubrik i tg rdsbeskrivningen, men kan vid behov f rkortas i fl desschemat. Rubriken ska vara skriven i fetstil. tg rdssymbolerna binds samman med pilar. Utredning, behandling, uppf ljning, dialog etc. B r i de flesta fall bara inneh lla en rubrik. Vid behov kan korta underpunkter anv ndas f r att sammanfatta ing ende tg rder. Underpunkterna ska inte vara fetmarkerade. Om s rskild patientinformation/dialog r aktuell, eller vid dokumentation/kommunikation med andra akt rer, exempelvis inf r en behandling eller vid utg ng ur v rdf rloppet kan detta beskrivas i en separat tg rdsruta (A) [Huvudsaklig tg rd] tg rd 1 tg rd 2 Beslut Markerar de platser i fl desschemat d r beslutsfattande kr vs, exempelvis kring val av behandling utifr n symtomens sv righetsgrad D r fl det delar sig kr vs alltid ett beslut I fl desschemat skrivs beslutet som en fr ga, exempelvis Kr vs vidare behandling? (B) [Beslut] Patientaktiviteter Markerar aktiviteter som utf rs eller initieras av patienten. Dessa aktiviteter r fr mst avsedda att anv ndas f r kroniska tillst nd d r det r viktigt att patienten sj lvst ndigt utf r vissa aktiviteter exempelvis mellan rsuppf ljningar. Aktiviteter som genomf rs av patienten parallellt med v rdens tg rder ska terges i f ltet f r patientens tg rder i Wordmallen och beh ver inte lyftas ut separat i fl desschemat (E) [Patientaktivitet] Ing ng: [Kort beskrivning av n r en patient g r in i v rdf rloppet] Ing ng: Markerar en eller flera ing ngar i v rdf rloppet. Utg ng: Markerar utg ngen ur v rdf rloppet. Den generiska texten i utg ngsrutan f rtydligar att patienten kan forts tta v rdas ven efter utg ng ur v rdf rloppet. F r att minska komplexiteten i fl desschemat ska utg ngsrutorna inte inneh lla n gon beskrivning av situationen d utg ng sker. Flera tg rder eller beslut kan leda till samma utg ng se exempelvis exemplen p sida 4 och 5 i denna mall. Utg ng: Beskrivning av tg rder i v rdf rlopp avslutas

  8. Del 3. Symboler och frgval i fldesscheman Kompletterande symboler i fl desscheman I vissa v rdf rlopp beh ver de grundl ggande symbolerna kompletteras med symboler som tydligg r vissa detaljer. F ljande symboler kan d anv ndas. Streckade rutor Anv nds f r tg rder eller aktiviteter som inte alltid utf rs p den aktuella platsen i fl desschemat. Det kan exempelvis handla om tg rder som bara utf rs vid en akut f rs mring. (A) [Huvudsaklig tg rd] Behandling Gr rutor Kan anv ndas f r att gruppera tg rder som h r ihop, tex f r att f rtydliga att vissa tg rder utf rs p en viss v rdniv , eller tg rder inom ett visst utrednings- eller behandlingssp r tg rd Beslut tg rd tg rd tg rd Tidsangivelser (se ven del 4 i detta dokument) Kan anv ndas f r att f rtydliga tidsangivelser i ett fl desschema Anv nds inte i normalfallet Inom 3 m nader tg rd tg rd

  9. Del 3. Symboler och frgval i fldesscheman F rgval i fl desscheman (1/3) Olika f rger anv nds i fl desschemat men f r att s kerst lla att v rdf rloppsdokumentet r tillg nglighetsanpassat f r inte f rger vara informationsb rande. F r att s kerst lla tillr cklig kontrastverkan r det viktigt att de angivna f rgerna anv nds. Nedan specificeras vilka f rger som b r anv ndas och n r. Alla tg rdsrutor och de pilar som f rbinder tg rdsrutorna har en kontur i kunskapsstyrningens grundf rg som finns i temaf rgerna f r mallen. F r att s kerst lla att ni anv nder r tt nyans p den bl gr na f rgen h gerklickar ni p rutan-> v lj kontur-> fler konturf rger, v lj sedan fliken valfri. Ni f r d upp rutan nedan, f r att s kerst lla att det r r tt f rg b r f rgkoden (RGB) se ut som i bilden nedan. (A) [Huvudsaklig tg rd] tg rd 1 tg rd 2 Texten i blocken beskrivs i svart textf rg f rutom ing ng och utg ng. F rgkodningen syns p bilden till h ger och kan v ljas under fler f rger-> valfri

  10. Del 3. Symboler och frgval i fldesscheman F rgval i fl desscheman (2/3) Olika f rger anv nds i fl desschemat men f r att s kerst lla att v rdf rloppsdokumentet r tillg nglighetsanpassat f r inte f rger vara informationsb rande. F r att s kerst lla tillr cklig kontrastverkan r det viktigt att de angivna f rgerna anv nds. Nedan specificeras vilka f rger som b r anv ndas och n r. Ing ng: [Kort beskrivning av n r en patient g r in i v rdf rloppet] Texten i ing ng och utg ng skrivs i en bl nyans. F r att s kerst lla att detta r r tt nyans h gerklickar ni p texten-> v lj textf rger -> fler f rger-> klicka sedan p fliken valfri: I bilden till h ger finns f rgkoden (RGB). Utg ng: Beskrivning av tg rder i v rdf rlopp avslutas Utg ngsrutan och de pilar som leder till utg ngsrutan har en r d nyans. Denna hittar ni p samma s tt som beskrivs i rutan ovan. I bilden till h ger finns f rgkoden (RGB).

  11. Del 3. Symboler och frgval i fldesscheman F rgval i fl desscheman (3/3) Olika f rger anv nds i fl desschemat men f r att s kerst lla att v rdf rloppsdokumentet r tillg nglighetsanpassat f r inte f rger vara informationsb rande. F r att s kerst lla tillr cklig kontrastverkan r det viktigt att de angivna f rgerna anv nds. Nedan specificeras vilka f rger som b r anv ndas och n r. Gr rutor som anv nds f r att gruppera tg rder som h r ihop har en gr nyans som finns med i kunskapsstyrningens grundf rger. I bilden till h ger finns ven f rgkoden (RGB).

  12. Del 3. Symboler och frgval i fldesscheman Utseende p pilar som kopplar ihop tg rderna (1/2) Olika slags pilar kan anv ndas i olika delar av fl desschemat. F r att koppla ihop blocken anv nder ni er av pilar i samma grundf rg som blocken (se f reg ende sidor). Se till att koppla ihop dessa genom att dra pilens ndar n ra boxen s att de gr a punkterna dyker upp (se exempel till h ger). Sl pp pilen i den gr ringen. D kommer pilarna att f lja med om ni senare flyttar blocken. (A) [Huvudsaklig tg rd] tg rd 1 tg rd 2 (B) [Beslut] N r blocken inte ligger i linje b r ni anv nda er av brutna pilar. (A) [Huvudsaklig tg rd] tg rd 1 tg rd 2 (B) [Beslut] Beslut leder alltid till minst tv tg rder/nya beslut (alternativt till utg ng). (B) Kr vs vidare behandling? Nej Ja Bredvid varje pil skrivs kortfattade beslutskriterier ut, exempelvis Ja eller Nej . tg rd tg rd Pilarna som g r till utg ngsrutor ska ha samma f rg (r d) som konturen i utg ngrutan (se f reg ende bild) (M) Patientkontakt efter 2-6 veckor Utg ng: Beskrivning av tg rder i v rdf rlopp avslutas

  13. Del 3. Symboler och frgval i fldesscheman Utseende p pilar som kopplar ihop tg rderna (2/2) Olika slags pilar kan anv ndas i olika delar av fl desschemat. Vid behov, f rtydliga l nga pilar genom att l gga in extra pilspetsar (trianglar) l ngs pilarna (A) [Huvudsaklig tg rd] tg rd 1 tg rd 2 Utg ng: Beskrivning av tg rder i v rdf rlopp avslutas I undantagsfall kan huvudfl den beskrivas genom att dessa pilar g rs betydligt tjockare n vriga pilar. Med huvudfl de avses d det fl de som n stan alla patienter f ljer. Denna typ av pilar ska endast anv ndas om det finns en uppenbar risk f r att fl det annars missf rst s.

  14. Del 4. Tidsangivelser i fldesscheman Fl desscheman inneh ller vanligtvis inga tidsangivelser men det finns v rdf rlopp som inkluderar det Fokus p tidsangivelser r generellt sett inte lika uttalat i personcentrerade och sammanh llna v rdf rlopp j mf rt med standardiserade v rdf rlopp f r cancer. D rmed inneh ller fl desscheman i personcentrerade och sammanh llna v rdf rlopp normalt inga tidsangivelser. Om v rdf rloppet inneh ller ett uttalat m l kopplat till tidsangivelser som r baserat p identifierade utmaningar kan det dock finnas sk l att inkludera tidsgr nser f r hela eller delar av v rdf rloppet. Fl desschema utan tidsangivelser (exempel) Fl desschema med tidsangivelser (exempel)

  15. Del 5. Exempel p linjra och cirkulra vrdfrlopp Exempel och ytterligare information P f ljande sidor finns exempel p tv generiska och flera publicerade fl desscheman av olika typer. Utformningen av fl desscheman utvecklas hela tiden, genom att nya typer av processer beh ver illustreras eller genom anv ndarsynpunkter p publicerade fl desscheman. D rf r kan det finnas detaljer i exemplen nedan som inte verensst mmer med instruktionerna i detta dokument. Ut ver dessa exempel publiceras kontinuerligt nya v rdf rlopp med tillh rande fl desscheman. Dessa v rdf rlopp terfinns p Nationellt kliniskt kunskapsst d (NKK). F r att f tillg ng till dessa fl desscheman i Power-point format, v nligen kontakta Nationella redaktionen.

  16. Del 5. Exempel p linjra och cirkulra vrdfrlopp Exempel p linj rt fl desschema utan tidsangivelser generiskt exempel Ing ng: Misstanke om [diagnos] Ing ng: F rs mring av tidigare k nd [diagnos] (A) Klinisk utredning (B) Klinisk diagnos [diagnos] Nej Ja Behandling (C) Information och dialog om diagnos och planerad behandling (D) Uppr ttande av behandlingsplan och dokumentation (G) Information och dialog Ny utredning (H) Acceptabel funktions- och sm rtsituation? Nej Ja Ja (J) Differentialdiagnos? Nej (M) Revidering behandlingsplan dokumentation (K) Information och dialog Utg ng: Ja Nej (L) Aktuell f r specialist- bed mning? Beskrivning av tg rder i v rdf rlopp avslutas

  17. Del 5. Exempel p linjra och cirkulra vrdfrlopp Exempel p linj rt fl desschema med tidsangivelser generiskt exempel Ing ng: Misstanke om [diagnos] Ing ng: F rs mring av tidigare k nd [diagnos] Inom 3 m nader Inom 1 m nad (A) Klinisk utredning (B) Klinisk diagnos [diagnos] Nej Ja Behandling (C) Information och dialog om diagnos och planerad behandling (D) Uppr ttande av behandlingsplan och dokumentation (G) Information och dialog Ny utredning (H) Acceptabel funktions- och sm rtsituation? Nej Ja Ja (J) Differentialdiagnos? Nej (M) Revidering behandlingsplan dokumentation (K) Information och dialog Utg ng: Ja Nej (L) Aktuell f r specialist- bed mning? Beskrivning av tg rder i v rdf rlopp avslutas

  18. Del 5. Exempel p linjra och cirkulra vrdfrlopp ILLUSTRATIVT EXEMPEL INNEH LLER GAMLA SYMBOLER Vid kroniska tillst nd kan cirkul ra fl desscheman anv ndas Fl desscheman f r stabila/kroniska tillst nd beskriver i n gon m n ett cirkul rt f rlopp och skiljer sig d rmed p m nga s tt fr n linj ra fl desscheman. I normalfallet omfattas patienterna av tg rderna i dessa v rdf rlopp livet ut och kommer bara i undantagsfall till en utg ng. Fl desschemat nedan r ett vergripande schema inom reumatoid artrit del 2 som best r av olika moduler av fl desscheman. P n sta sida visas hur fl desschemat f r l gaktiv RA ser ut i detalj. Ing ng: Patient som diagnostiserats med reumatoid artrit sedan minst ett r L gaktiv sjukdom (kapitel 1.6.1) Aktiv sjukdom (kapitel 1.6.2) Uppf ljning Uppf ljning Beslut Beslut Information Information Uppf ljning Uppf ljning Utg ng: Beskrivning av tg rder i v rdf rlopp avslutas En patient som tillh r m lgruppen f r v rdf rloppet ska alltid v rdas i ett av f rloppen L gaktiv sjukdom eller Aktiv sjukdom, beroende p sjukdomens aktivitet. Ytterligare tg rder som kan aktiveras inom v rdf rloppet: F rebyggande/rehabiliterande tg rder (kapitel 1.6.3) tg rder vid graviditet (kapitel 1.6.4) Aktivering av F rebyggande eller rehabiliterande tg rder eller tg rder vid graviditet kan initieras av patienten eller av h lso- och sjukv rdspersonal vid behov Inledande tg rder Bed mning Behandling Uppf ljning Utv rdering Uppf ljning

  19. Del 5. Exempel p linjra och cirkulra vrdfrlopp ILLUSTRATIVT EXEMPEL INNEH LLER GAMLA SYMBOLER Exempel p cirkul rt fl desschema - l gaktiv RA Ing ng: Patient som diagnostiserats med reumatoid artrit sedan minst ett r (la-A) L g sjukdoms- aktivitet? Nej Ja (la-B) Uppf ljning l kare fysiskt bes k Genomf rs minst vartannat r Utg ng ur v rdf rlopp n r patienten inte l ngre f ljs inom reumatologisk specialistv rd (la-G) Uppf ljning l kemedelsbehandling Bed m provsvar och agera vid behov Nej (la-C) Uppf ljning, l g sjukdoms- aktivitet? verg ng till tg rder vid Aktiv sjukdom (se kapitel 1.6.2) Ja (la-B) Uppf ljning l kare fysiskt bes k (la-E) Uppf ljning l kare, distans (la-D) Uppf ljning sjuksk terska (la-F) Nej Ja Uppf ljning, fortsatt l g sjukdoms- aktivitet? M jliga tg rder att aktivera vid behov av v rdgivare/patient (la-J) Rehab- iliterings- behov (la-H) Upplevd f rs mring (la-K) Graviditet Aktivering av tg rder enligt separat fl desschema kap.1.6.3 Aktivering av tg rder enligt separat fl desschema, kap.1.6.4 (la-I) Extra uppf ljning l kare

  20. Del 5. Exempel p linjra och cirkulra vrdfrlopp ILLUSTRATIVT EXEMPEL INNEH LLER GAMLA SYMBOLER V rdf rlopp Epilepsi (version som gick p ppen remiss) Ing ng Ing ng Misstanke om epilepsi vid akutmottagning Misstanke om epilepsi i prim rv rden (B) Utredning vid icke-akut ing ng (A) Utredning vid akut ing ng (Kan ske i slutenv rd) Inom 4 veckor (2 veckor f r barn under 2 r) Nej (C) Remiss till specialiserad v rd? Utg ng Epilepsimisstanke avskrivs Ja (D) Skriftlig kontaktinfo Specialiserad v rd (E) Utredning/ Bed mning Alla patienter ska kunna n en epilepsisjuksk terska inom tv arbetsdagar via 1177 eller telefon oavsett om patienten behandlas i den specialiserade v rden eller i prim rv rden Nej (F) Diagnos epilepsi? Ja (G) Behandling (H) Uppf ljning /utv rdering H gspecialiserad v rd ( tg rder beskrivs inte i v rdf rloppet) (H) Uppf ljning /utv rdering (vid behov) Behandling av farmakologiskt terapiresistent epilepsi (I) Behov av h g- specialiserad v rd? (J) verg ng till prim rv rd? Nej Nej Ja Ja Prim rv rd Ja (M) Nej (K) Behandling verg ng till specialiserad v rd? (L) Uppf ljning /utv rdering

  21. Del 5. Exempel p linjra och cirkulra vrdfrlopp ILLUSTRATIVT EXEMPEL INNEH LLER GAMLA SYMBOLER V rdf rlopp Diabetes med h g risk f r fots r (modifierad version av det fl desschema som gick p ppen remiss) Ing ng: Patient med diabetes som uppfyller kriterier f r riskgrupp 2 eller 3 Ing ng: Patient med diabetes som uppfyller kriterier f r riskgrupp 4 B. tg rder f r patienter i riskgrupp 4 sker mellan dagligen- var 6:e vecka A. tg rder rsbes k f r patienter i riskgrupp 2 eller 3 sker minst rligen (B2) (A2) Information och dialog om diagnos och planerad behandling Information och dialog om diagnos och planerad behandling Vid uppkomst av s r eller Charcot skickas remiss till specialiserad v rd. Se (B) i avsnitt 1.6 f r vad remissen b r inneh lla Utl kning av s r/ Charcot eller genomg ngen amputation Utg ng vid bilateral amputation eller verg ng till palliativ v rd

Related


More Related Content